En av fördelarna med att se många olika arbetsplatser är att man får ta del av andra människors uppsatta citat, artikelurklipp och andra visdomsord.

Här är ett av mina personliga guldkorn. En artikel från slutet av 80-talet, om en tillfälligt inlånad person som valde att skriva en dom på vers:

Annika själv berättat har
hon på väg till jobbet var.
Ut på riksvägen, efter stopp skulle hon köra
tittade noga åt alla håll, som man bör göra.

Vänster svängde hon sedan
oj, en annan bil där redan.
Tittat noggrannare hon borde ha gjort
nu gick det inte alls som smort.

På riksvägen hon knappt kommit ut
förrän färden fick ett snöpligt slut.
Den som andra bilen förde
efter krocken ned i diket körde.

Vådan av att inte titta
är att inför rätta sitta.
Brottet, icke ringa, måste sonas
inte ens Annika kan förskonas.

TT rapporterar från Västerås om det kreativa greppet. Dessvärre tycks inte den nyskapande andan ha uppskattats av chefen för Svea hovrätt, hovrättspresidenten, som fick ta ”en poetiskt lagd fiskal i örat, berättar Vestmanlands Läns tidning”.

Underbart. Mer poesi åt folket. Tänk vad härliga byråkratitexter skulle vara att läsa ifall en blott en bråkdel av dem vore skrivna på vers.